Tänk att ett år kan gå så fort! Känns som igår när vi förra året gick runt på söder en varm sommarkväll.
Nu var det dags igen för årets vandring och vår guide på Söder, Peter hade lovat att vi skulle gå en ny rutt! Hur skulle det gå? Vi som alltid hamnat vid Nytorget på ett eller annat sätt.
Årets vandrare var Peter tillika vår guide, Nicklas, Nypan, Lasse K, Olle hund och Eva hund (som hade smugit sig med…). Som vanligt var samlingsplatsen Gondolens utebar och först på plats var basketgängets rehab grupp.
Konstigt att de var så snabba?? Kanske berodde det på att man längtat så länge efter att få träffa fler medlemmar från Fredagsbasket. Väl på plats började undertecknad och Nypan funderade på vem som skulle komma härnäst och vem som skulle komma sist. Sista plasten var vikt till Lasse K det var vi överens om och att Guiden Peter skulle vara strax för Lasse. Sedan var det jämnt lopp mellan hundparet och Nicklas. Nå, hur gick det?
Döm till vår förvåning när Guiden dyker upp som nummer 3 strax därefter dyker Nicklas upp och efter en liten stund hundparet och jodå, sist men inte minst Lasse K.
Då var det dags att skåla och starta vandringen på Söder. Efter den traditionsenliga ölen på Gondolen gick färden som vanligt vidare till Sjöfartshotellets roofbar. När vi skulle gå från Gondolen påpekade Nicklas att det gick fortare och att det var närmare om man gick över bron till Söder och ner för trapporna men vår Guide var bestämd och ville att alla skulle åka hiss. Ni som varit med tidigare år vet att hissarna är väldigt viktkänsliga och det till vår Guides stora nöje…. Vem var det i år som skulle få kliva på hissen som sista man för att sedan förnedrad kliva ur och vänta på nästa hiss på grund av övervikt? Undertecknad tog den lilla hissen och in kom Lasse, hissen började pipa om övervikt snabbt tog Lasse klivet över till den stora hissen som siste man. Vad tror ni hände? Jo, samma sak hissen började pipa och vår Guide var nöjd och skrattade. Det slutade med att Lasse hurtig som han är tog trapporna ner.
Och vad dricker man på Roofbaren? Naturligtvis Piña Colada även om de inte längre serveras i konservburkar. Trots att solen sken var vinden ett problem för oss både på Gondolen och på Sjöfartshotellet kändes som nordanvinden gjorde allt den kunde för att förstöra vår vandring.
Nu var det dags att bege mot stop 3 och än så länge var det inga nyheter som guide hade lovat. Väl på markplan försvann vinden mellan husen så det blev betydligt behagligare. Nu var vi på väg mot Hornsgatan och nya kvarter, efter några stenkast så hamnade vi på Magnolia, Blecktornsgränd, en liten pärla med östasiatisk meny. Då Nicklas och Eva Hund hade börjat muttra om mat och hunger så fick detta bli vårt stopp för en liten förrätt. Nicklas hade innan dess fått lite chips på Sjöfartshotellet för att stilla sin hunger.. tydligen hade hans matklocka ringt lång innan våra.
Med en liten förrätt i magen var det dags att bege sig till nästa stopp! Då började Olle Hund fråga om det var dags för huvudrätt snart??? Vad händer ? Vi hinner ju knappt ut genom dörren på Magnolia innan ordet mat kommer upp igen? Våran Guide var bestämd och sa; -Först skall vi ha en litet pitstopp innan maten. Sagt och gjort iväg igen och ner till Stopp 4. Det visade sig att det var en liten bar som heter Paradiso och där serverades diverse Rum drinkar. Jodå, det blev en mojito till alla. Olle Hund var snabbat klar med sin mojito lika snabb som han var med sin Piña Colada och klagade på att han alltid fick mest is i sina drinkar, varför blev det så?
Nu var det dags att hitta stopp 5 och huvudrätten som alla ropade efter. Ut från Paradiso och ner på Hornsgatan och siktet inställt på mat gick vi rask takt mot Hornstull.. Alla hoppades på en kort promenad, Peters vanliga stenkast känner ju alla till. Vi kom fram till Folkbaren på Hornsgatan men där var det fullt så ut igen och nu blev det jojjo gående fram och tillbaka på Hornsgatan och för första gången var vår guide lite villrådig och visste inte vart vi skulle gå. Sedan helst plötsligt tog att beslut och vi såg till vår fasa att han gick över gatan och tog riktning på Röde Orm på Hornsgatan.. Inte skulle väl han gå in där? Lättade passerade han stället och då började Olle H ropa om att Den Gröne Jägaren kanske var ett alternativ? Peter låtsades som att han inte hörde och allas våran djurgårdare Nicklas sa; -ska vi gå dit så måste jag gömma telefonen…. Han var rädd för lite Bajen fans då han hade DIF logga på luren. Nu var vi förbi Paradiso igen och vi undrade vart vi skulle. Lättade blev vi när vi insåg att vår Guide tagit oss till en Tapas restaurang med namnet Ramblas. Väl där tog undertecknad kommandot när det gällde beställning av Tapas och många blev det som sköljdes ner med en god Marques de Caceres.
Mätta och nöjda efter stopp 5 var det dags att ta sig an Stopp 6. Peter sa att vi måste till Bank hotell och deras takbar. Problemet var att detta ligger på Arsenalgatan och vi var på Söder. Sagt och gjort så tog vi sikte på Bank och började gå mot stan. När vi kom in i gamla stan så passerade vi Hotell Reisen och vi kunde ju inte gå förbi detta ställe utan en kaffe och grappa. Sagt och gjort gick vi in och tog varsin kaffe och grappa. Det blev vårt stopp nummer 6.
Väl ute på gatan igen så var det dags att ta sikte på Bank igen men något gick snett. Jag vet inte vad som hände men vår Guide hade plötsligt ändrad resemålet till Grand Hotell och Cadierbaren som sedan förra året var vår slutdestination. Väl inne på Cadierbaren var det dags för den berömda fågelbursdrinken. Efter en stund så var alla nöjda och belåtna för att bryta upp för kvällen.
Utanför Grand Hotel tog alla farväl av varandra och började vandra hemåt. Nu tog Rehabgruppen över och tänkte att ett 8:e stopp borde vara möjligt innan taxin kom och hämtade oss. Sagt och gjort tog vi oss till Bull & Bear på Birger Jarlsgatan tog en sist öl och sedan kom vår taxi.
I år hann vi med 7 stopp och det var nog det minsta vi hunnit med någon gång….
Om ni undrar hur det gick för Nypan hjärnfrys så klarade han sig denna gången....
Vid pennan
KIS
...
