Samling 15,00 på vanliga stället, det som inte var så vanligt var att Olle S kom sist. Har nog aldrig hänt tidigare. Föga anade vi då vad som låg framför oss. Ett dygn fyllt av strapatser av en dignitet vi aldrig kunde ha tänkt oss.
Pendeltågseländet
Direkt efter samlingen förstod vi att allt inte var som vanligt när Björn delade ut dygnsbiljetter på SL! Var var limousinerna, värdinnorna och snittarna?? För att inte tala om bubblet? Frågorna var många. Det var inte bara vi enkla kickoffdeltagare som var frågande inför omgivningen, även valda delar av kommittén föreföll en aning bortkommen stundtals. Trots ivriga förnekanden att något skulle vara oklart och påståenden om 'järnkoll' på läget, blev vi tvingade till 'AKUT Förflyttning' från en perrong till en annan på Älsvsjö station. Med ett missat tåg som följd. Tips! Det går inte att förflytta 10-12 gubbar med packning från en perrong, uppför trappor, genom övergång, nedför trappor, ut på ny perrong, och hinna med tåget, när tåget redan stannat innan man påbörjat förflyttningen.
Nåväl, det går nya tåg. De allra flesta av oss tog detta med jämnmod. Det hade en hel del underhållningsvärde att studera stressnivån hos valda delar av kommittén under och efter förflyttningen.
Efter pendeltåg till Södertälje följde buss i Södertälje till hallen där matchen gick av stapeln, se separat skörnika.
Tvagningen, Förläggningen
Efter matchen följde rask marsch ca. 2 km med packning till förläggningen. Väl framme följde incheckning och omedelbart därefter tvagning. Tvagningen ägde rum i förläggningens (Hotell Skogshöjden) SPA. NU började vi känna igen oss, vi var nog på kickoff när allt kom omkring. Öl, bubbelpool, söt värdinna.. saker och ting började komma på plats.
Middagen
Marsch till Italiensk restaurang. Middag på loft i restaurang. Gott och bra på alla sätt!! Tack för det kommittén!!
Eftersitsen
Marsch tillbaka till förläggningen, eftersitsen som vi sett fram emot (Dans, galanta damer, drinkar mm) kom av sig en aning när vi anlände till den glest befolkade (2 gäster) baren på hotellet. Efter en lättare övertalning serverade bartendern dock ett antal GT, trots '..men vi stänger snart'. Kvällen avslutades i foajén, där några satt och ljög längre än andra
Frukosten, och utcheckningen skulle ske tidigt, tio över nio eller var det nio över tio?? Tio över nio var vi klara och samlades utaför hotellet.
Pendeltågseländet, del 2
Rask marsch med packning till stationen. Pendeltåg till Stockholms Centralstation, byte till Tunnelbana. Tunnelbana till Ropsten. Hela resan hördes glada tillrop av typen 'Vilken perrong gäller nu då?' se även www.vilken-perrong.nu
Alternativtävlingen om vandringspokalen
Det visade sig vara fäktning. Vi togs emot av vår Mentor/Coach/idol Paul Anthony, som genast visade var skåpet skulle stå; "YOU GUYS ARE LATE!!" följt av "You can't be a basket ball team! There are no black people!"
Endast en person hade provat fäktning tidigare, Kenneth, men han avstod med hänvisning till knäskada. Undertecknad var också lite tveksam om jag skulle ställa upp eller inte, jag hade varit tvungen att gå av basketplanen efter bara några sekunder dagen innan. Bestämde mig för att prova ändå.
Paul drog igång uppvärmningen och vi kände oss som gröna rekryter i 'En officer och gentleman'. Paul var perfekt som den elake serganten. Dock med glimten i ögat, ingen klagade. Efter uppvärmning, genomgång av de grundläggande positionerna i fäktning. Hur man hälsar, hur man anfaller och hur man retirerar. Sedan var det dags för fight! Alla fick tjusiga dräkter och nätmasker som förbättrade utseendet för de flesta. Vi delades upp i två grupper där alla mötte alla. Det visade sig att svårast av allt var att vara domare. Hur i H-e kan någon människa se vem som sticker först?? Ettan och tvåan i varje grupp gick vidare. Med hjälp av skumögda domare lyckades undertecknad gå vidare till semi.
I slutomgångarna användes riktiga grejer, elkablar drogs ned från taket och kopplades till vapnet via sladd under tröjan. Kul att testa, hade bara sett detta på TV tidigare. Tomas och jag möttes i den ena semin och Björn mot Peter W i den andra. Nu gick det inte att hoppas på närsynta domare längre, nu var det på riktigt! Efter två tuffa semifinaler stod jag mot Björn i finalen. En final där jag inte trodde att jag skulle ha en chans, om jag ska vara riktigt ärlig. Alla vet ju hur snabb Björn är. Dessutom hade han besegrat mig i grundomgången. Men, på något konstigt sätt gick det vägen ändå.. Jag fick den stora äran och glädjen att bära hem bucklan igen.
Lunchen
Efter fäktning, Tunnelbana till T-centralen. Lunch på Kulturhuset. Här var vi nog några som trodde att sprinklersystemet skulle gå igång när kocken började grilla kött utan att dra igån fläkten. God lunch och någotsånär traditionsenligt avslut med utnämning av nästa års kommitté. Peter W och Nypan. Det som avvek från det normala var att jag fick ge mig själv pokalen. Det kommer inte hända igen.
Sammanfattning; en kickoff som startade med viss tvekan, gick från klarhet till klarhet och avslutades med flaggan i topp!!
Stort tack för en verkligt minnesvärd kickoff!!
Kind Regards / Vänliga Hälsningar
Lars Högström
...