Lördagen den 12 september 2009
Högtflygande planer och förvirringstaktik
Denna historiska dag spelade Fredagsbasket lördagsbasket för första gången sedan Göteborgskickoffen på 80-talet, och dessutom var det nu två matcher i följd!
Uppladdningen inför dessa viktiga matcher bestod av sömnbrist, cykling och barrunda i Berlin, så förutsättningarna var lysande och humöret på topp! För att stegra spänningen ytterligare så åkte dagens materialförvaltare P omkring med allas basketutrustningar på vilsekomna bilfärder fram till matchstart, så laget började på allvar överväga spel i långbyxor och lågskor…
Den genomkloka kommittén hade utsett Kenta, Johan J, Lågis, Bob Hund, Pelle, Ernst och Nypan till Lag Ärtgrön. Lag Kometblå bestod av Tomas, Johan S, Peter, Olle S, Calzone och Björn. Bortahallen visade sig från sin soliga sida och golvet var helt OK, trots alarmrapport från ena hunden.
Första matchen inleddes en smula trevande trots, eller tack vare, lagens högtflygande planer och stora ambitioner. Våra värdar var kunnig publik, vilket ökade nervositeten med ungefär 200 %. En viss spelovana kunde anas hos vissa av de längre spelarna, och många av de kortare kamraterna missade både passningar och skott i förvånansvärt stor utsträckning.
Lagindelningen visade sig dock vara perfekt, och följaktligen turades teamen åt att ha initiativet. Epiteten teknik och snabbhet visade sig initialt stämma skapligt på de ärtgröna,
medan de kometblå gjorde vad de kunde för att leva upp till längd och tungt försvar.
Ett par 3-poängare från de gröna kontrades med snabba blå anfall med fintningar under korgen. Matchen var oerhört jämn och rafflande. Först i slutminuten kunde de blå
bärga segern med 2 poäng, och jublet visste inga gränser!
Alla var slutkörda och tröjorna blöta. Då slog det oss samtidigt att det nu direkt var dags för den internationella tvekampen mellan Tysklands Weddinger Wiesel och Sveriges stolthet
Fredagsbasket! Nervositeten nådde nya rekordhöjder. Dagens coach Nypan presenterade en plan med långa ettor och korta tvåor, men sedan var det plötsligt dags för playoff utan att någon egentlig taktikgenomgång hanns med. Mottot ”Vi kör direkt” blev vårt hemliga vapen.
Detta visade sig emellertid vara en lysande överraskningsmanöver, eftersom Fredagsbaskets förvirrande spel totalt kastade in grus i motståndarmaskineriet! Vi gjorde raskt många spelarbyten utan att förmedla spelposition på banan (bara skriket etta eller tvåa hanns med). I vissa lägen hade vi 6 man på banan, varav bara ett fåtal hade någon uppfattning om var de skulle vara! Weddinger Wiesel ropade ofta ”Was ist Los” till varandra. I ett nafs ledde vi med typ 8 poäng! Tomas gjorde respektlösa finter med god utdelning.
Tyvärr spelades matchen i 4 x 10 minuter, och tyskarna kunde efter den initiala chocken
samla sig till ett disciplinerat försvar man-mot-man, fast de led av sin brist på längd.
De kom lätt ikapp oss efter första pausen, och med säkra långa treor från sidorna och snabba kontringar drog de sedan obönhörligt ifrån. Weddinger Wiesel körde med konstiga tyska stegregler och lyfte roteringsfoten, men eftersom deras bästa tog det väldigt lugnt både i anfall och defence så måste vi motvilligt konstatera att de vann rättvist. (43-30)
Undertecknad blev i brist på andra kandidater utsedd till veckans lirare, och
motiveringen var följaktligen en smula diffus.
Nästa gång tar vi revansch, för då sätter Nypan m fl igång skyttet och så håvar Leffe in poäng med det patenterade Piffiskottet!
/Olle
...